Nu var det några dagar sedan jag skrev (typish en vecka kanske?) så lite saker har hunnit ske!

Jag satt ju med halsont större delen av förra veckan, körde styrka i tisdags, sprang/gick med mamma från varnhem i onsdags samt cirkeln. På torsdagen hade jag en total dipp i träningen! Jag jobbade 8-16, skulle träna efteråt. Började med 3 km på bandet, det gjorde ont överallt (troligen efter cirkeln) och jag hatade varenda steg redan från början. Kände inte alls för att träna med hade lovat att köra ihop med några så var bara att bita samman. Begav mig och testa på nya ReShape för att få lite motivation och inspiration i väntan på folket. Men nej, ingenting alls att ge. Kändes som om jag fuskade mig genom passet och allt kändes bara bläää. Fy, trodde aldrig jag skulle gilla löpning igen. Ni vet den känslan?

Fredag sov vi till halv nio, knata upp och gjorde frukost, det blåste ute men jag tänkte att en liten löprunda måste jag få till inför halvmaran på lördagen. Begav mig ut efter att ha övervägt samman med Maria och Ida, jag kunde ta en joggingtur på 5 km. Inga krav bara varandra. Men när jag väl var igång så ville jag och benen mer. Det var så skönt, det gick så lätt! Det kändes så rätt och jag log och var glad, kunde inte nöja mig med 5 km utan det blev 10 km istället. Underbara km, älskade km!

I lördags sprang jag, David och Davids bror Sebastian Skövdeloppet. Vi hade valt distanden 21 km men startade samtidigt som alla andra oavsett om man valde 5 km, 10,5 km eller 21 km. Dagen började med finfrukost i fin sällskap :) Sedan knallade jag hem, bytte om taggade och donade på lite. Strax efter tio begav jag mig mot Billingehov där starten skulle gå. Taggad då vädret var toppen! Dagarna innan hade det blåst och regnat. På lördagen var det vindstilla och sooool, massa varmt och skönt :)

Kom till Billingehov strax efter halv elva, mötte upp David och Sebastian innan jag hämtade nummerlapp. Gjorde det sedvanliga att kissa och ta av överdragskläderna innan man knatade ut igen. Hoppade lite på stället, började bli lite pirrig. David hade ju sagt till mig tidigare i veckan att han skulle sikta på 1.45. Och då kände jag mest "skjuut mä!" så han ändrade om till 1.50 för att vara snäll. Nåväl, sagt och gjort begav vi oss iväg. Det gick lättare än jag trott! Jag och Sebastian sprang och pratade och skämtade, skojade lite med David om att vi snackat ihop oss om att köra på 1.30 eftersom han ville ha en bra tid. Och loppet flöt på, efter ungefär halva ser jag Torill och hon ropar åt mig att jag ligger trea (?!) samt pekar på kvinnan framför mig och säger tvåa. Så jag smått fattar att jag alltså ligger som tredje dam/kvinna/tjej. Spännande! Det gav lite extra kraft. För jag hade inte druckit på hela biten och det var  varmt varmt så vätskestationen vid 13 km drack vi på, då började det gå ganska tungt för David och vi hade lyckats hålla strax under 5 min/km ända fram tid. Så vi sprang och hejade på, peppade och drog. Drack även vätska på nästa station men det var egentligen redan försent att kunna fylla på med de som fattades för mig, och vid sista stationen stannade jag inte eftersom det bara var 3 km till mål. Sebastian drog iväg där och då, fick en himla fart! Och jag satte igång de få krafter jag hade kvar. Kan förövrigt berätta att banan vi sprang var en oändlig uppförsbacke kändes det som! och inte alls lika mycket nedför, jisses! Nåväl, alla fall sista stationen så delade vi tre på oss som hållit ihop hela loppet.

Jag gick på överlevnadsinstinkten. Kom ikapp några gubbar i en uppförsbacke, gick förbi den. Sedan var det den underbara Karstorpsbacken, jag misstänkte att mamma skulle stå redo med kameran där uppe när man är som dödast. Men de hade snällt ställt sig efter nedförsbacken efter Karstorp. Mycket fint, knappt 1 km till mål och allt jag kunde tänka på var VATTTEEEENN! så när jag lufsade förbi dem sa jag de "nu äre tungt!" och mamma svarade "inte långt kvar nu!". Så jag pinnande på i de sista uppförsbackarna, hittade målområdet och "spurtade" i mål på 1.47. Mycket nöjd med min prestation smått dog jag efteråt. Då kom en gubbe fram till mig "Bra fart!" jag tittade frågande på honom så svarade han "jag låg bakom dig de sista 7 km, bra fart! :D" och jag tänkte i mitt stilla sinne att han hade la kunnat hjälpa till med dragningen ibland i så fall ;b

Jessica kom fram och grattade och sa lite fint "guuud vad mysig du är nu" haha, det var ju varmt ;) Jag kom även tvåa av de damer som deltog i halvmaran så jag fick ett litet pris. Mycket trevligt :)

Nu äre bara att formtoppa fram till varvet! Idag ska här köras tusingar ;)

 

Magda

25 april 2013 10:28

fy va grymt att komma tvåa! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hoppsan vad tiden springer iväg! Minns inte riktigt när jag skrev senast mer än att de var ett bra tag sedan... Alla fall, har lite julledigt nu, underbart! Jobbade öppningen dagen innan julafton vilket gjorde att jag slutade tidigt den dagen också...

Här sitter jag och toookgäspar. så galet trött så de finns liksom inte! Ändå har jag litegranna av sovmorgon för andra dagen i rad. men då blir man ju vaken på natten när Simon kommer hem. så har man svårt att somna om dessvärre. så inatt blir det ...

Godmorgon!   Gosh så trött jag är på morgonen, är ju verkligen inte van att kliva upp såhär tidigt. men jag mår bra! jag är så glad att ha börjat jobba igen och igår var en supermysig dag trots vissa tvätstående barn ^^,   på morgonen tillexe...

När man är så trött att man är illamående redan när man kliver upp. gav upp försöket att sova när de var en halvtimme kvar innan klockan skulle ringa.. och man vet att veckan inte ens har börjat ännu. Jobbar 8-17.15 idag och jag har inatt legat och v...

Ser ljuset i tunneln! Känner mig bättre, sover iofs oroligt men kan ju bero på att jag knappt gjort annat än att sova och vila senaste veckorna. Men jag hostar i princip ingenting, kan nästan sova utan nässpray och jag känner mig piggare. Så bara den...